Med en donation – konstterapi för alla barnpatienter

Tack vare en donation från Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd förstärks utbudet av konstterapier. ”Det här är ett enormt framsteg inom den specialiserade sjukvården för barn”, konstaterar Minna Ståhl, överläkare vid Nya barnsjukhusets Smärtcentrum för barn vid HUS.

På pianots tangenter sitter färgglada klistermärken i form av kvadrater, trianglar och cirklar. Med hjälp av dessa bildnoter kan patienter över tre år spela melodier eller ljudberättelser som de själva har skapat. Musikterapeuten Hanna Hakomäki sitter bredvid och antecknar kompositionerna.

Hakomäkis arbetar som musik- och psykoterapeut inom barnpsykiatrin vid HUS och tar på sin mottagning emot till exempel selektivt stumma eller svårt sjuka och traumatiserade barn som utvecklat psykiska utmaningar efter att ha insjuknat. 

Ofta är också familjemedlemmar med, eftersom ett barns sjukdom påverkar hela familjen. Bildnoterna på pianots tangenter är en del av metoden för berättelsekomposition som Hakomäki använder i sitt arbete. 

”Jag säger till barnen: varsågod, spela, och så antecknar jag det du spelar. Jag säger inte att de specifikt ska spela om till exempel en chockerande upplevelse eller sjukdomen – bara spela det som kommer i tankarna. På så sätt kan rädsla eller ångest fångas upp i en berättande och konstnärlig form.”

Konstterapier stärker den nationella modellen för smärtvård

Musik-, bild- och dans- och rörelseterapi kan användas som läkemedelsfri behandlingsform för smärta och ångest. Musikterapi har, utöver barnpsykiatrin, också använts vid Nya Barnsjukhusets Smärtcentrum för barn, som är specialiserat på vård och rehabilitering av barn och familjer som lider av svår akut smärta, cancersmärta samt olika smärtsyndrom. Musikterapi kan också erbjudas till exempel till patienter som är rädda för mindre ingrepp eller som får palliativ vård. 

Minna Ståhl, överläkare vid Smärtcentrum för barn, gläds åt att den somatiska sjukvården i allt högre grad har börjat förstå behovet av att förebygga traumatisering i samband med smärtsamma ingrepp. 

Negativa upplevelser kopplade till sjukdom och behandling i barndomen kan ha livslånga negativa följdverkningar.

”Under vår ledning byggs en nationell modell för smärtvård för barn och unga, där musikterapi ingår – och snart även andra konstterapier. För tillfället är musikterapeuten vid Nya Barnsjukhuset den enda i Finland som arbetar med barn som har somatiska sjukdomar. Jag hoppas att även andra barnkliniker i Finland blir inspirerade att ta tillvara konstterapiernas möjligheter i framtiden. Inom psykiatrin har konstterapi redan länge varit en del av vården för barn och unga”, säger hon.

Konstterapier hjälper till att uttrycka känslor när orden inte räcker till

Smärta är neurobiologiskt kopplad till känslor, och därför är känsloarbete en central del av smärtvård. Ståhl möter i sitt arbete också barn och unga som har svårt att sätta ord på kroppsliga förnimmelser och känslor. Då är det viktigt att det finns alternativa metoder tillgängliga. 

”För en fungerar musik, för en annan bildkonst, och för en tredje rörelse. Syftet med att utöka konstterapierna är att ge barn och unga genuina alternativ i sitt uttryckssätt”, säger Ståhl. 

Musik ger till exempel barnet en möjlighet att uttrycka upplevelser, minnen och känslor på ett sätt som är uthärdligt, utan att komma alltför nära den ångestladdade upplevelsen. Föräldrar får också lättare en förståelse för sina barns känslor när barnet kan uttrycka dem genom musik och konst. 

”Inom barnpsykiatrin arbetar vi mycket tillsammans med familjer. Genom konstterapin får föräldrar en inblick i barnets upplevelser, vilket gör att de bättre kan stötta barnet i återhämtningen”, säger Hanna Hakomäki.

Syftet med musikterapi är inte att undervisa eller handleda

Golvet i Nya Barnsjukhuset knarrar när musikterapeuten Reetta Keränen skjuter en instrumentvagn genom korridoren. Där finns rytmpinnar, maracas, en xylofon, en bunt noter och en gitarr – som hon oftast själv spelar på under terapibesöken med de yngsta patienterna. 

Keränen är musikterapeut vid HUS Smärtcentrum – den första i sitt slag. Hon arbetar med allt från barn i förskoleålder till unga på gränsen till vuxenlivet. Med yngre patienter kan Keränen till exempel bearbeta en svår upplevelse genom att låta barnet berätta vad som ska ritas, medan hon själv tecknar. Därefter kommer instrumentvagnen in i bilden, när ljud läggs till teckningen. 

“Vi funderar över musikens element: om tysta eller höga ljud skulle passa bilden, om vi ska spela glad eller sorgsen musik”, säger Keränen.

Syftet med musikterapi är inte att undervisa eller styra, även om barn ibland samtidigt lär sig spela ett instrument. I stället handlar det om att få ut den rädsla och ångest som kapslats in djupt i sinnet – på ett sätt som är naturligt för barnet. Samtidigt ges verktyg för att hantera svåra känslor.

”Det kreativa uttrycket är för barn ett sätt att utforska sina känslor, spegla dem mot omvärlden och observera hur andra reagerar på deras konstnärliga uttryck. Kreativitet är för barn ett naturligt sätt att interagera med andra”, säger Keränen. 

Smärtvård som är unik i världen

Ibland kan musik eller annan konst kännas för blottande för patienten, men i terapin försöker man hitta arbetsmetoder som passar just den individen. Det är också viktigt att noggrant bedöma när det är rätt tidpunkt att inleda behandlingen. Terapins längd varierar från ett enstaka besök till flera år, beroende på fallet. Om konstterapi inte fungerar av någon anledning, finns det alternativ. 

”Såvitt jag förstår har vi en klinik som är rätt unik i ett globalt perspektiv. Ingen annanstans har man lyckats samla alla delar av smärtvård och forskning under ett och samma tak”, säger Ståhl, synligt stolt.

Att HUS barnpsykiatri år 2022 i samarbete med Jyväskylä universitet arrangerade världens första internationella musikterapikonferens med fokus enbart på musikterapi för barn säger något om det banbrytande arbetet. Universitetssjukhuset i Oslo och forskningscentret för musik och hälsa, CREMAH, för traditionen vidare i Norge år 2025. 

Nästa steg är att rekrytera fler konstterapeuter och fortsätta utvecklingen av vårdformen, tack vare det betydande stöd som kommit via Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd. Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, OLVI-stiftelsen och ett antal privatpersoner har beslutat att stödja utvecklingen av konstterapi vid Nya Barnsjukhuset med sammanlagt 420 000 euro.

---

Haluaisitko tukea tätä hanketta? Tutustu eri tapoihin osallistua Lahjoita-sivullamme.