Konstterapiprojektet går framåt på Nya Barnsjukhuset – musikterapi når allt fler patientgrupper
2.4.2026 kirjoittajalta Veera Tiainen
Konstterapi har på kort tid blivit en del av den specialiserade sjukvården för barn och ungdomar. Tack vare ett konstterapiprojekt som möjliggjorts av donationer rekryterades i oktober 2024 två nya musikterapeuter och en bildterapeut till HUS-enheterna, vilka stöder den familjeorienterade vården.
Konstterapi har inte bara blivit en lokal specialitet på Nya Barnsjukhuset, utan dess metoder används i allt större utsträckning även på andra håll i Finland: ”I Kuopio har konstterapi ökat åtminstone för smärtpatienter, patienter i palliativ vård och för tidigt födda barn, i Lahti har det länge funnits projektfinansierad musikterapi, liksom på Jorvis barnavdelning”, räknar upp Reetta Keränen, musikterapeut vid Nya Barnsjukhuset.
Keränen gläder sig över att konstterapin utvidgas till nya målgrupper och olika former. Tack vare finansieringsprojektet har musikterapin kunnat utvidgas till exempel till barnneurologi, barn med autismspektrumstörningar, neonatalavdelningen samt barnpsykiatrisk slutenvård och psykiatri för små barn. Med hjälp av projektet har terapigrupper bildats för barn och ungdomar med samma sjukdomar, såsom diabetes. Keränen ser det som ett viktigt framsteg att musikterapi har etablerats inom palliativ vård och terminalvård för barn.
Tack vare finansieringsprojektet genomförs nu även bildterapi på Nya Barnsjukhuset, vilket har tagits emot mycket väl. Enligt Keränen arbetar en bildterapeut på halvtid både på Nya Barnsjukhuset och på HUS barnpsykiatri, och verksamheten har framgångsrikt etablerats på canceravdelningen, för smärtpatienter och för barn med långvariga sjukdomar. Dans- och rörelseterapi ingick också i projektet från början, men har för tillfället fått läggas på is.
”Något gott och normalt mitt i allt”
Musikterapeuten Emma von Weissenberg arbetar i nära samarbete med Enheten för pediatrisk hemsjukvård och gör hembesök hos familjerna. Von Weissenberg har studerat musikterapi i USA och är en av de musikterapeuter som började i oktober 2024. Hon berättar nöjt att den stora efterfrågan gjorde det möjligt att höja arbetstidsandelen från 50 till 80 procent redan under det första året.
Von Weissenberg beskriver musikterapins inverkan på palliativ vård och terminalvård, inte bara för barnet utan också för hela familjens livskvalitet:
”Särskilt i det skede när man går från vård som syftar till tillfrisknande till att bo hemma och leva den så kallade sista tiden, kan musikterapi tillföra något normalt och gott mitt i allt. Jag strävar efter att skapa stunder som präglas av glädje, gemensamma aktiviteter för hela familjen och meningsfullhet. Det är viktigt att familjen senare kan minnas annat än sjukdomen och utmaningarna: att det också fanns stunder då man sjöng, spelade och gjorde musik tillsammans.”
Von Weissenberg berättar att musikterapi underlättar hanteringen av smärta och symtom, avslappning och självuttryck.
”Att bearbeta saker och känslor kan vara lättare att uppnå genom konst än genom ord. Terapin möjliggör stöd och utrymme för självuttryck genom musiken”, sammanfattar Von Weissenberg.
Terapiprocessen kan även omfatta konkreta projekt: von Weissenberg har tillsammans med patienter och anhöriga bland annat genomfört låtskrivningsprojekt och ”heartbeat”-projekt, där patientens hjärtslag används för att skapa rytmen i en låt. Sånger och inspelningar som skapats i projekten har senare kunnat spelas upp till exempel vid begravningar.
Nästa steg är att testa konstterapi i samband med mindre ingrepp och tandvård
Keränen berättar att nästa steg i konstterapiprojektet är att testa behandlande musiklyssnande: avdelningarna får tillgång till surfplattor med förinstallerade musikprogram. Målet är att utnyttja musikens ångest- och smärtlindrande effekter i samband med till exempel mindre ingrepp och tandundersökningar – alltså inte bara som en stimulans, utan med tydliga behandlingmål. Man håller också på att starta en behandlingsserie riktad till föräldrar till barn med autismspektrumstörningar, där föräldrarna lär sig att använda musik som ett verktyg för interaktion i vardagen.
Projektet pågår fram till 2027. Därefter är det ännu oklart om finansieringen kommer att fortsätta.
Von Weissenberg, som är tacksam och entusiastisk över sitt arbete, har en vision för framtiden: Hon hoppas att alla palliativa patienter i framtiden ska ha möjlighet att få musikterapi om de så önskar. Samtidigt är hon medveten om att det skulle kräva större förändringar: en harmonisering av den palliativa vården i Finland, fler musikterapeuter specialiserade på somatik och utveckling av verksamhetsmodeller för musikterapi som passar bäst i den finska kontexten.
”Musikterapi för alla!”, sammanfattar Von Weissenberg entusiastiskt.
Nya barnsjukhusets treåriga konstterapiprojekt inleddes 2024 och pågår till 2027. Projektet stöds av Olvi-stiftelsen, Brita Maria Renlunds Minne och en grupp privatpersoner med 420 000 euro.
Vill du stödja detta projekt? Läs mer om olika sätt att bidra på vår sida ”Donera”.